Taggar

, , , , ,

Northanger Abbey McDermidNorthanger Abbey är den av Jane Austens romaner som jag är minst bekant med. Att läsa den var därför inte lika roligt som jämförelse mellan gammal och ny som t ex Sense and Sensibility, som jag läste omskriven av Johanna Trollope för inte så länge sedan. Val McDermid är dock en författare jag uppskattar, och det lät roligt att hon skulle få sätta sin twist på en klassiker inom ramen för The Austen Project. McDermid är för mig deckare och brott, och omslaget till hennes version av Northanger Abbey avtecknar fladdermöss. Men den vinkeln höll inte riktigt; tyvärr får jag säga. Det hintades friskt om vampyrer även i texten OCH HÄR SKA JAG MÖJLIGEN LÄGGA IN EN SPOILERVARNING men det blev aldrig så mycket med det. Inget alls faktiskt, utöver i huvudet på Catherine Cat Morland. Det tyckte jag var synd, och effekten för mig blev lite av ett antiklimax. Men, dels så hör det förstås ihop med karaktären Cat och hennes vilda fantasi, och dels finns det ju andra spin offs på Austen som innehåller o/övernaturliga väsen. Jag får kanske ta och läsa dem istället.

Bortsett från denna invändning uppskattade jag Val McDermids version av Northanger Abbey. Den hade andra underhållande element. Jag började med att läsa boken för att sedan gå över till ljudbok när jag hittade den uppläst på engelska. Det gav den bisarra effekten att karaktärerna ändrades något från hur jag föreställt mig dem till hur uppläsaren valde att gestalta dem. Det var inte helt positivt i vissa fall, i synnerhet vad gäller syskonen Isabella och John Thorpe, vars repliker lästes på ett sätt som gjorde det tydligt att de inte tillhörde the good guys. För mig framstod de som enfaldiga och otrevliga på ett sätt som gjorde dem betydligt plattare än jag uppfattar dem i endera romanerna. Det fick mig att inse att ljudböcker innebär en texttolkning som är tydligare t o m än översättning.