Taggar

, , , , , ,

the-murders-in-the-rue-morgueJag köpte Edgar Allan Poes The Murders in the Rue Morgue när jag skrev min masteruppsats om bibliotekariedetektiver i skönlitteraturen. Jag läste upprepat att hans kortroman(er) med Auguste C. Dupin i huvudrollen allmänt anses vara grunden för den moderna detektivromanen, och Dupin förlagan för skarpsinniga och intellektuella amatördetektiver som Sherlock Holmes, Poirot m fl. Det gjorde mig nyfiken på att läsa någon av kortromanerna, men jag hade alltför fullt upp med uppsatsen för att hinna det då. När jag nu hunnit ikapp gamla läsprojekt och avverkat The Murders in the Rue Morgue måste jag erkänna att jag blev något besviken.

Som de klassiker de är känns det kul att ha läst åtminstone en av kortromanerna, men dem av oss som kollar på Elementary, Sherlock och liknande och blir nog inte hälften så imponerade som de som först läste om Dupin i mitten på 1800-talet. Underhållningslitteraturen är inte densamma idag, men det var även ett par saker kring själva historian jag inte riktigt gillade. Handlingen är för det mesta passiv och berättas i efterhand, när Dupin förklarar hur han kommit fram till lösningen, vilket inte ger samma effekt som att själv få följa med i händelserna s a s. Sedan tyckte jag att det var lite snöpligt med boven, även om jag faktiskt mindes svagt hur det låg till efter att ha läst en spoiler och så sett var förvarnad. Men som sagt, kul att ha läst och känt igen så tydligt var många av våra mer moderna författare hämtat inspiration, och roligt att se hur genren utvecklats.