Taggar

, , , ,

Siden sammetDet har blivit något av en sommartradition för mig att läsa Maria Lang, säkerligen för att det är sommartid jag ofta har mer tid över till läsning överhuvudtaget. Annars brukar jag ta till Fiktiviteters eminenta Lang-kalender även andra tider på året och med hjälp av den avgöra vilken i den lilla hög olästa Langböcker jag har liggande hemma som jag näst ska ta mig an. Denna gång gick turen till Siden sammet, som utspelar sig under försommaren, även om årstiden inte präglar just den här boken så mycket.

Handlingen är centrerad kring Asta Armans syateljé i Stockholm, där huvuddelen av historiens karaktärer arbetar. Där sker också inte bara ett, utan två mord bland tyger, trådar och tillskärarverktyg. Christer Wijk, som samma dag som första mordet inträffar råkar vara på plats med sin fästmö, blir också den som ska försöka utreda vad som skett när först miljonärskan Veronica Thorén bragts om livet, och en tid senare även firmas egen mönstertecknare Jacques J:son Jonsson.

Siden sammet är inte lika underhållande och fångande som t ex Mördaren ljuger inte ensam, Mörkögda augustinatt eller Kung Liljekonvalje av dungen, det är sant, men jag tyckte ändå att det var en helt ok historia. Puck och Einar är inte med i denna, men det funkade trots det, och jag tror att jag helt enkelt börjar tycka allt bättre om Christer Wijk. Det märkliga har dock inträffat sedan jag såg filmatiseringen av Mördaren ljuger inte ensam i våras, att jag börjat se Ola Rapace framför mig när jag läser. Märkligt när jag nu läst en del Lang redan långt före jag såg filmen.