Taggar

, , , , , ,

Kanske måste man redan vara cozy-älskare för att förstå grejen med cozy crime. Utomståendes (om vi kallar dem så) kritik rör ofta att de massproduceras och inte sällan är likartade i upplägget. Jag själv ser det lite som med vissa tv-serier, där författarna ofta också varierar mellan avsnitten men där huvudkaraktärerna förstås är samma i större utsträckning än för olika cozys. Precis som med favoritTV-serien så vet man med cozy-mysterier ungefär vad man får, och det är förstås i viss utsträckning det man är ute efter.

Inom cozy möter man ofta lite nördig entusiasm för genren (nördighet är bra). Det finns sidor och bloggar ägnade åt den och folk tipsar glatt varandra om författare och serier. I A Killer Read möter man denna cozykärlek på ett underbart nördigt metaplan. Inte bara inleds vart kapitel med ett citat från ett annat mysterium, utan texten är också full av litterära referenser – inte uteslutande cozys, men ett generöst fång sådana. Så får jag t ex av samhällets bokhandlare tips om en cafébaserad cozy som redan står bland de olästa böckerna i min bokhylla, och av en bokklubbsmedlem får jag veta att en annan som jag läst om kan vara värd ytterligare en titt. Tror ni jag älskar det? Oh yes. Jag är inte bara bokälskare, jag är metabokälskare.

Handlingen i A Killer Read centreras kring en alldeles nystartad bokcirkel, till vilken huvudpersonen Lizzie är en av initiativtagarna. Hon är lärare med litteratur och läsande som specialitet och flera av de andra i cirkeln, som har fokus på kriminalromaner, är inbitna bokmalar, så referenserna duggar tätt. Agatha Christie t ex är uppenbarligen en favorit.

Men redan vid bokcirkelns första träff kommer kriminaliteten lite väl nära. Alldeles utanför möteslokalen mördas en man som dessutom nyss varit inne i huset där de sitter. Polisen upptäcker snart att flera av cirkelmedlemmarna gjort sig ärende till andra delar av lokalen under mötet och börjar leta efter mördaren bland dem.