Taggar

, , ,

Jag tänker härmed utnämna Maria Lang till cozy mystery-författare. Det kan tänkas att någon har invändningar mot detta, men jag ber att få påminna om att till original cozy mystery brukar saker som Midsomer Murders och Murder She Wrote m fl räknas. Biblioteks-, bokhandels-, tebutiks- och yogamordmysterier och liknande som jag gärna läser är också cozy, och ganska långt från Maria Lang förvisso, men de utgör något av en (eller t o m flera) subgenre(r).

För visst är det här mysigt; gemytlig svensk landsbygd, sommarmord och Christer Wijk. Nej, mord i sig är förstås inte alls mysigt och visst är boken otäck, men från och med Kung Liljekonvalje av dungen är i varje fall jag Langfrälst. Jag tyckte mycket bättre om den här än Tragedi på en lantkyrkogård som var den jag läste innan den här. Det är miljön och stämningen jag gillar, för att inte tala om flertalet litterära referenser. Där är jag nöjd, men boken har därtill ytterligare en del att underhålla med.

Kung Liljekonvalje av dungen utspelar sig liksom många av Langs andra deckare i Skoga, som är kommissarie Christer Wijks uppväxttrakter och dit han nu återvänt för att gå på bröllop. Men bruden försvinner dagen före sitt bröllop och finns därefter inte att hitta någonstans. Tiden för bröllopet passerar och strax därefter hittas bruden äntligen, men mördad och med en bukett liljekonvaljer i händerna. Massvis av rykten cirkulerar och det ser ut som att det kan vara ett bittert svartsjukemord. Christer Wijk låter sig inte förledas, men lär sig att lyssna till byns skvaller.