Taggar

, , ,

Jag började läsa Terry – förlåt Sir Terry Pratchetts Discworldserie 2011, och betar givetvis av dem i ordning, men det kommer inte att gå snabbt, ty dels är där snart 40 st i serien, och dels har jag hittills inte riktigt fastnat för dem. Men så har jag också varit förvarnad om att de första inte är de bästa och att mycket roligare böcker kommer, så jag tröskar vidare.

Och redan i del 3: Equal Rites börjar dessa löften infrias. Boken handlar om lilla Eskarina; Esk, som i egenskap av att vara åttonde sonen dottern till en åttonde son är, eller ska bli, trollkarl. Problemet är bara att kvinnliga trollkarlar inte finns, och alla som hör talas om henne menar att hon förstås måste vara en häxa snarare än trollkarl. Men häxmagi och trollkarlsmagi är inte detsamma, det vet Granny, som tagit på sig att lära upp Esk i häxeri, och Esk, kan hon snart konstatera, är definitivt begåvad med trollkarlsmagi – och häxdito. Det finns inget att sätta emot detta och Esk måste helt enkelt till Unseen University och utbilda sig till trollkarl. Problemet är bara (igen) att kvinnliga trollkarlar ju inte finns och därför inte släpps in. Ja, så händer det sig alltså att kvinnorna får upp till bevis och ut på äventyr som romanens hjältar. Den är på så vis en härligt feministisk roman, lite beroende på vilken betydelse man lägger i begreppet. Girl power om man (kvinna) så vill.

Det är en kul historia, och minst lika mycket ett nöje att läsa pga Pratchetts språk. Det måste varit en handfull att försöka översätta.. Det blir definitivt till att läsa vidare. Mort nästa.

Equal Rites är införskaffad via Pocket. Om 2a Discworlddelen, The Light Fantastic, har jag skrivit kort här.