A Hundred Pieces of Me

Etiketter

, , ,

A Hundred Pieces of MeHade du kunnat äga enbart 100 saker? Det är egentligen en väldigt liten summa när man börjar räkna antalet tallrikar i köksskåpen eller böckerna i bokhyllan. Gina Bellamy har läst om en man som förespråkar färre ägodelar, så få som 100, och som den saksamlare hon är tilltalas hon av idén när hon tvingas börja om sitt liv på egen hand efter att hennes man lämnat henne. Alla dessa saker, alla minnen, men behöver man egentligen sakerna för att hålla minnena vid liv? Eller väger de istället ner en?

Att göra sig av med överflödiga ägodelar blir ett sätt för Gina att hantera uppbrottet från maken och hitta tillbaka till sig själv bland all bråte. Bara saker som betyder mycket för henne, fyller en funktion eller gör henne glad får vara kvar. Men bara 100 st, utöver förnödenheter som t ex underkläder. Sakerna är samtidigt minnen och parallellt med att läsaren får följa Gina i nutid ges även blickar bakåt i tiden kopplade till olika föremål. Det ger glimtar i vad som hänt: hennes ungdoms stora kärlek som fick ett tragiskt slut, som kommit att påverka hela hennes liv. Hur hon träffade en ny man. Hennes eget besked om cancer. Den är både tung och lättsam samtidigt den här boken.

Det som lockade mig till den här boken var faktiskt inte egentligen författaren Lucy Dillon som jag kommit att gilla mer och mer, utan konceptet med ägodelar och att göra sig av med dem. Det lät som en perfekt bok för mig och den gav mig faktiskt också en ny dos inspiration till att börja rensa ut lite här hemma, något jag gärna gör då och då.

De 100 sakerna är dock inte någon röd tråd i boken så till vida att man får följa vad hon väljer hela vägen. Bland det man förstår att hon väljer hamnar också inte heller bara saker, utan även t ex hennes bästis skrivs upp på listan. Temat finns där igenom boken men tappar betydelsen lite, i samma takt som Gina själv också tar sig framåt. Fokus skiftar mot att samla lyckliga stunder istället och det hänger på sätt och vis ihop.

Jag tyckte väldigt bra om den här boken. Dillon skriver bra och jag misstänker att om det varit en man som skrivit boken hade den säkert kallats för roman snarare än chick lit eller feelgood. Chick lit är en lite oförtjänt åsidosatt och t o m nedrackad genre. Ofta är det som här starka kvinnoporträtt och tunga ämnen, om än med kärlek inblandade och – möjligen den avgörande faktorn – lyckliga slut. Roman, feel good, chick lit: kalla det vad man vill. Läsvärd är den i varje fall.

Nyskördat

Etiketter

, , , , ,

NyskördatDen här boken, som innehåller en samling recept ur tidskriften Allt om mat, samt metoder för hur man tar vara på frukt, bär, grönsaker och svamp, har gett mig lite nya idéer till vad man kan göra med all skörd när mina egna börjat ta slut. Det är fortfarande mycket sylt, saft, gelé och chutney, men ofta med en liten twist och en hel del även utanför dessa traditionella saker. Vad sägs t ex om het vindruvschutney, hallon- och jordgubbssmör, syltad butternutpumpa eller svamppuré?

Medan jag bläddrat i denna har jag funderat på om man skulle kunna göra en kokbok för  vad göra med skörden som inte är saft, marmelad, curd osv: maträtter t ex. Den här boken är inne på det, framför allt vad gäller grönsaker och svamp, men är fortfarande starkt förankrad i det söta bevarandet. Fokus ligger just på hur man tar vara på skörden, så många saker att laga har nog tyckts vara utanför ämnet: glass, sorbet osv t ex.

Boken innehåller mycket men skulle kunna innehålla mycket mer. Havtorn t ex får bara ett recept. Kanske innehåller den samtidigt för mycket: frukt, bär, grönsaker och svamp, vilket så klart begränsat utrymmet för var huvudingrediens. Boken innehåller också ett intressant kapitel om konserveringsmetoder.

Böcker på liknande tema finns förstås sedan gammalt. Tipsa mig gärna om du har någon du tycker är bra för ändamålet.

Svart sommar

Etiketter

, , , ,

Svart sommarSommarläsning har för mig de senaste åren blivit synonymt med Maria Lang-läsning. Jag har ännu ett litet förråd av hennes deckare och passar på att läsa dem så att det passar ungefär med när de utspelar sig. En stor andel av dem verkar utspela sig just under sommaren, bland annat denna med den slående titeln Svart sommar.

I Svart sommar möter vi journalisten Bettina som arbetar med en reklamkampanj för att få sommarturister till Skoga. Turisterna kommer med tur till Skoga. Turisterna har tur om de kommer till Skoga, knåpar hon fyndigt, men hennes slogans ska visa sig kusligt illavarslande.

Bettina lär känna dansk turist säger sig ha kommit till Skoga tack vare reklamkampanjen, men det är en resa som visar sig bli hennes sista. Hon hittas död i en källare, övertäckt med sågspån – mördad. När Bettina och en semestrande Christer Wijk börjar rota i danskans historia inser de att det inte var så slumpartat trots allt att hon la sin sommarsemester till Skoga. Här finns personer här som hon delar ett förflutet och mörka hemligheter med. Hemligheter som någon är villig att döda för att behålla i det dolda och förflutna.

Det är en helt ok sommardeckare det här och klart läsvärd även om varken Puck eller Eje är med. Perfekt semesterläsning för den som vill ha lättsam och snabbläst underhållning.

Bli ihop

Etiketter

, , ,

Bli ihopNya tjejen Ellen börjar i Kalles femteklass och han blir genast förtjust i henne. Men klasskompisen Leo hinner till Kalles förtvivlan före med att fråga chans på henne. Kalle bestämmer sig för att han måste försöka bräda Leo och få henne att bli tillsammans med honom själv istället. Men hur ska han lyckas med det? Han måste vinna henne, få henne att se honom. När de ska till badhuset bestämmer han sig för att hoppa från 10:an. DET borde imponera på henne. Det är bara det att han är så ivrig att han glömmer sina badbyxor och råkar så visa sig naken för hela klassen under höga tjut och skratt. Och på rasten när de har snöbollskrig ska han mula Ellen för att visa att han tycker om henne, men råkar få sten i snöbollen, så hon får åka till sjukhuset. Men Kalle ger inte upp så lätt. Snart är det klassdisco och då får han chans att imponera på Ellen genom att tävla med sin klasskompis om vem som kan dricka mest läsk och äta godis..

En söt och lättläst historia om hur svårt det kan vara att visa att man tycker om någon. Passar bra för mellanstadiet och både killar och tjejer.

Om jag bara inte råkat göra pappa till astronaut

Etiketter

, , , ,

Om jag bara inte råkat göra pappa till astronautTilda glömmer lätt bort att hålla sig till sanningen ibland. Hon menar inte att ljuga och har lovat att aldrig mer göra det, men ibland smiter det bara ut ord ur munnen innan hon hinner hejda dem. Som när alla i klasskompisarna står och skryter om vad deras pappor jobbar med. Tilda menar inte att ljuga och säga att hennes pappa är astronaut, av alla saker, men plötsligt har hon bara sagt det. Och ingen tror henne, utan klasskompisen Markus säger att hon måste bevisa det. Men hur bevisar man att ens pappa är astronaut när han inte är det? Det är nu strulet börjar för en lögn leder till en ny lögn, ett borttappat foto, en sönderriven jacka, en stulen tidning och en nästan-hjärnskakning. Den ena dråpligheten följer på den andra, bara för att Tilda råkade ljuga.

En smårolig historia om de förvecklingar och nya lögner en enda liten lögn kan leda till. Angerborn skriver bra och bygger upp nyfikenhet genom att i början av vart kapitel antyda de galenskaper – stora och små – ska inträffa. Relativt lättläst.

Agaton Sax klipper till

Etiketter

, , , , , ,

Agaton Sax klipper tillDet finns sådana pärlor i mitt lilla skolbibliotek att jag ofta blir både nostalgisk och rent ut sagt lyrisk. Gamla utgåvor som av klassiker och kultböcker som man knappt trodde något bibliotek hade kvar. Nya, spännande och grafiskt tilltalande böcker i all ära, men man kan inte komma ifrån den charm gamla barndomsfavoriter tillför där de fått finnas kvar. Jag borde skriva ett helt eget inlägg om dessa pärlor men tiden tills jag lämnar denna arbetsplats är knapp så det kommer jag nog inte att hinna med. Men jag skriva om en av dessa pärlor: Agaton Sax.

Vi har inte mindre än samtliga 11 böcker i serien om privatdetektiven och redaktören från Byköpingsposten. Eftersom jag inte ens kan minnas handlingen i någon Agaton Sax från min barndom började jag med den första delen: Agaton Sax klipper till.

I detta första äventyr träffar vi Agaton Sax när han är på väg hem från Brosnien. Han råkar ut för några skurkar på tåget, men undslipper listigt att bli dödad av dem och räddar sig hem till Sverige. Där visar det sig att polisen felaktigt misstänker honom för att vara i liga med skurkarna. Medan han efterlyses åker han till Skottland för att själv ta fast skurkarna. Det blir en rafflande jakt med förvecklingar och stor list från detektivens sida.

Agaton Sax är liten och rund. Han har mustasch och bär plommonstop. Han är språkgeni och buktalare. Han överanvänder ordet ”oerhört” på ett charmigt sätt, och det är inte utan att tankarna hos denna läsare då och då gick till Hercule Poirot. Det är charmigt och humoristiskt, om än lite invecklat och tursamt ibland. Härlig gammal klassiker för yngre, helt klart.

Varulven

Etiketter

, , , , , ,

VarulvenVarulven är en del i bokserien Axels monsterjakt, om Axel som jämt råkar ut för läskigheter. Han är ny på sin skola men har redan skaffat sig en ärkefiende – Loke – och blivit kär i en tjej – Rut. Han gör vad han kan för att imponera på Rut och få henne att se honom istället för Loke.

I Varulven är klassen ute i skogen på övernattningsäventyr. På kvällen när alla ska ligga i sina tält och sova inser Axel att Rut är försvunnen. Han ger sig ut i skogen för att leta, men Loke har upptäckt samma sak och det blir en kamp om att hitta Rut först. Men skogen är mörk och kuslig, och Axel misstänker starkt att det också finns en varulv därute. Han måste hitta Rut innan varulven hittar henne, eller honom själv..

Axels monsterjakt börjar med Vampyren. Varulven är del 4 i serien, men fristående, liksom övriga seriedelar.

The Blackhouse

Etiketter

, , , ,

The BlackhouseÄr inte det här ett maffigt omslag så säg? Så mycket dramatik i en enda bild.

The Blackhouse är en på många sätt dyster historia. Det är tragiska händelser och missöden, mord och död och hjärtslitande olycka. Den utspelar sig på The Isle of Lewis, en karg och delvis isolerad ö utanför Skottlands kust, som präglar livet och människorna även sedan de lämnat den.

En av dem som lämnat är huvudpersonen Fin Macleod, som tog sig till universitetet på fastlandet och sedan aldrig återvände. Inte förrän hans arbete nu driver honom dit, 18 år senare. Ett mord har begåtts på ön och tillvägagångssättet har likheter med ett fall Fin arbetat med på fastlandet. Det blir ett återbesök i smärtsamma minnen och en uppgörelse med det förflutna, men också en flykt från tragiska händelser i hans vuxna liv.

Det låter väldigt mörkt det här och det är det. På något sätt är det ändå inte outhärdligt. Det finns också ljusare stunder. Jag tyckte nog att den var lite väl utdragen i mittpartiet, i historian som ledde fram det förflutna, och den som drev handlingen i nutid, men inte så att jag egentligen funderade på att ge upp på boken. Och tur var det för den tog sig verkligen i slutet och blev riktigt bra.

Jag har inte ännu bestämt mig om jag ska fortsätta på de två övriga i trilogin. Vad säger ni andra som läst dem, vad tyckte ni om dem?

Nelly Rapp: Frankensteinaren

Etiketter

, , , , , , ,

frankensteinarenNelly Rapp är något så ovanligt som en monsteragent, som bekämpar monster och spöken. Hur det gick till när Nelly blev monsteragent kan man läsa Monsterakademin, som är seriens första del. I Frankensteinaren får Nelly sitt första uppdrag. Hon ska spionera på en man som heter Robert Steen, som akademin befarar är en Frankensteinare. En Frankensteinare är en varelse som ser ut som vilken människa som helst, men som saknar koppling mellan hjärna och hjärta. De kan därför bli helt känslokalla och därmed också farliga.

Först är det bara meningen att Nelly, pga sin unga ålder, ska spionera på honom och rapportera tillbaka till monsterakademin. Men det visar sig att alla andra agenter är upptagna så därför blir det upp till Nelly att försöka oskadliggöra den misstänkta Frankensteinaren.

Glasögonklubben

Etiketter

, , , , ,

glasogonklubbenGennet, Meryam och Li är bästa vänner. Alla har de glasögon och alla älskar de marsvin. De vill inget hellre än att ha varsitt marsvin och har önskat sig och tjatat på sina föräldrar ända sedan dagis. Lika hett önskar sig deras storebröder varsin snowboard.

En dag sker ett rånförsök i staden. Tjejerna, som blir vittnen till händelsen, tycker att något verkar bekant med de maskerade rånarna. Så småningom listar de ut vem brottslingarna måste vara. Frågan är bara om de ska gå till polisen med informationen, eller om situationen kan vändas till tjejernas fördel..

Christina Wahldén är välkänd och omtyckt barn- och ungdomsboksförfattare, och det var kul att äntligen få läst en av hennes böcker. Glasögonklubben är den första delen i en serie om de tre tjejerna, och är både rolig, lite annorlunda och tar upp bra saker för diskussion.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 657 andra följare